Vattenmöllorna fanns i stor mångfald vid vattendragen långt fram på 1800-talet då väderkvarnar, de så kallade holländarna, tog över målningen allt mer. Längs Svarteåns korta sträckning mellan Krageholmssjön och Östersjön fanns inte mindre än sju kända möllor, ifrån norr Krageholms mölla, Hersade mölla, Gundralövs mölla, Skönadals kvarn, Nymölla och närmast havet Svartemölla, dessutom kan vi räkna med vid en ”biflod” till Svarteån, Hunnestad mölla. Alla var dock inte i bruk samtidigt, Nymölla ersatte förmodligen Gundralöv och Skönadal ersatte Hersade.
De flesta vattenmöllorna är sedan länge borta med undantag av några museer här och där. Eftersom vattenmöllorna på sin tid var så vanliga fanns det väl inget större intresse att beskriva eller avbilda dem i någon större utsträckning, men undantag finns. På Kungliga biblioteket i Köpenhamn finns bevarad en teckning av en vattenmölla vid Krageholm, avbildad av Ole Jörgen Rawert den 3 augusti 1826. På Krageholms dåvarande ägor fanns också vattenmöllor vid Bellingaryd och Snogarp, men teckningen föreställer med stor säkerhet Krageholms mölla vid Svarteån strax söder om gården.
Ole Jörgen Rawert, 1786-1851, var en dansk fabriksämbetsman, tullinspektör, industrihistoriker och tecknare. Han är särskilt känd för sina teckningar av miljö, platser och byggnader. Han fick kungligt bidrag till utlandsresor och var i flera länder för att göra sig bekant med de industriella förhållandena. Det finns mer än 1500 av hans teckningar på kungliga biblioteket i Köpenhamn. De flesta av dem finns inlagda på hemsidan rex.kb.dk.
I en jordebog från 1658, nämns en wandmölle, Jens Jenseen enter (?) 1 V2 pund. I mantalslängd 1684 -Krageholms mölla, Peer Jacobsson, 1691 - Påhl mölnare, 1697 - Erick Per sen, hustru Karina. (Sövestad fogdesläkt s. 165 ff). I katekisationslängd 1741 -Krageholms mölla, Niels Sjöberg hustru Lena.
På lantmäterikartan 1707 finns två mölledammar på Krageholms ägor vid Svarteån, den södra vid Ruskevång står det ”krutmölledamm” på kartan, möjligen har det även funnits en krutmölla i området. En krutmölla nämns också av prästen Munthe i prästrelationerna 1690, men vid lite mer västerut belägna Rotsmosse i Skårby socken. Krageholms mölla verkar på denna tidiga karta ha ett något nordligare läge än på den senare 1764 års lantmäterikarta, där för övrigt möllan kallas för Ruske mölla, men detta var kanske en felskrivning av lantmätaren som förväxlade namnet med den eventuella tidigare sydligare krutmöllan. Ruske mölla finner man inte i kyrkböckerna, däremot fanns Ruskahus nära gränsen till Bjäresjö. Möllans läge på 1764 års lantmäterikarta är detsamma som på den 150 år senare häradsekonomiska kartan från omkring 1915, platsen kallas då Ebbedal se bild på sida 5. Rawerts teckning bör vara från denna plats.
Jöns Holmström var född i Träne församling 1762. Han gifte sig med Cecilia Borgström som var född 1772 på Krageholm. Jöns Holmström var först ladufogde på Krageholm, men sedan 1810 både ladufogde och möllare, både han och hustrun verkar ha tillhört den tidens borgarstånd om man bland annat utgår från vilka som var dopvittnen vid barnens dop. Jöns dör 29 mars 1816 och bouppteckningen ger en del intressanta upplysningar.
Arvingar var hustrun Cecilia Chatarina Borgström och barnen Else Maja 23 år, Nils 22 år, Anna Lisa 20 år, Karna 15 år och Maria 10 år. Boet verkar vara välbärgat och ovanligt rikt för att vara ett möllarehem. Lösöret värderades till 1648 riksdaler och sålt på auktion för 2408 riksdaler. Silvret värderades till 179 riksdaler, vilket efter vad jag förstår var betydande summa på den tiden. Det fanns också djur på möllan; 1 par bruna hästar, 4 röda oxar, 2 röda kor, 7 får, 1 bagge 4 lamm, 1 sugga 6 grisar och 13 bikupor. Bland Inventarier i kvarnen kan nämnas 2 såll med tillbehör, 12 handsåll, 6 halmkorgar, våg med vikter och diverse verktyg.
Änkan Cecilia gifte om sig med den 20 år yngre Per Nilsson som blev den nye möllaren på stället i 18 år fram till 1834 då Cecilia dog och
möllaren Per Nilsson flyttade till Ystad. Mellan åren 1835 och 1854 sköttes möllan av mölledrängar men drevs direkt av Krageholm. Från året 1846 kallas möllan för Ebbedal i husförhörslängderna.
Ny möllare från 1854 var Nils Jönsson född 6 juni 1823 i Norra Vallösa och hustrun Kersti Larsdotter född 30 september 1820 i Skurup. Paret kom inflyttade närmast från Hedeskoga socken och tre barn blev födda på Ebbedal. Två av dessa dog som små och endast dottern Anna växte upp till vuxen ålder. En piga som troget följde familjen var Anna Berg född den 7 juli 1840. Året 1860 flyttade familjen med pigan Anna till Krageholms kvarn År sjö, vilken är den nuvarande välbevarade holländaren mellan Krageholm och Sövestad. Det verkar som om Nils Jönsson var den siste möllaren på vattenmöllan Ebbedal och samtidigt den förste möllaren på vädermöllan, Årsjö (mellan Sövestad och Krageholm). På vädermöllan, År sjö stannade familjen endast ett år varpå de 1861 flyttade till Norra Vallösa nummer 9-10 och blev där möllare på Nykullamöllan. Till Krageholms vädermölla, Årsjö kom senare en möllarefamilj - Lentz som var verksamma där en längre tid under slutet av 1800-talet.
Ebbedal blev tjänstemans boställe för arbetare och andra som var tillhöriga Krageholm. I husförhörslängden 1877 står det för första gången ”före detta kvarn” men troligen upphörde kvarnverksamheten redan när nämnde holländaren blev byggd. Statarna som bodde på Ebbedal stannade där i många år, det verkade inte vara ett ställe som skiftade folk varje år, vilket annars var villkoren för statare på många andra håll. Bland annat bodde statdrängen Nils Mårtensson och hustrun Bengta Persson med familj där under lång tid i slutet av 1800-talet. Mamsell Wilhelmina Sandblom var också en som bodde länge på Ebbedal, från 1851 till sin död 19 januari 1899. En mamsell var en ogift kvinna i borgarståndet. Wilhelmina var född 1807 på Skårby prästgård. Hennes far var Hofmästare och arrendator på Skårby 13, vilken alltså var prästgården. Wilhelmina och hennes syster Chatrina Charlotte flyttade till Pommern i sin ungdom, men Wilhelmina kom tillbaka 1826 efter fem år i Pommern och slog sig då ner på Krageholms gods där hon var skriven sedan dess. Ebbedal blev hennes adress sedan 1851. Det finns däremot en anteckning i husförhörslängden om att hon vistades mest i Stockholm. Pigan Anna Berg som flyttade med Nils Jönsson först till vädermöllan Årsjö och sedan till Nykullamöllan, hon kom tillbaka till Ebbedal 1862 och stannade som piga hos mamsell Wilhelmina ända till 1880 då hon flyttade till Danmark. Ny trotjänarinna hos Wilhelmina blev Elna Nilsdotter född 1861 i Sövestads socken.
När mamsell Wilhelmina dog 1899 på Ebbedal hade hon endast systerbarnen i Tyskland, Maria gift Schröder och Wilhelm Schwols, kvar i släkten som presumtiva arvingar. Systern Chatrina Charlotte stannade i Pommern och gifte sig med byggmästaren Joacim Schwols i Elmenhorst vid Stralsund. En bror Carl Gustaf Sandblom blev länsman i Reslöv, han gifte sig på äldre dagar med sin hushållerska Christina Andersson, men paret fick inga barn. När Carl Gustaf dog 1867 såg han genom ett testamente till att hustrun Christina ärvde hela det rika efterlämnade boet. Wilhelmina testamenterade sina tillgångar till trotjänarinnan ElnaNilsdotter, prästen
Wilhelmina Sandbloms grav på Sövestads kyrkogård. Foto: Göran Olsson
Grönvall i Sövestad ogifta döttrar och några andra personer tillhöriga Krageholm, medan systerbarnen i Tyskland verkar ha blivit lottlösa. Av bouppteckningarna att döma var både Wilhelmina och hennes bror Carl Gustaf välbeställda, därför är det anmärkningsvärt att prästen i Skårby har gjort en särskild anteckning i husförhörslängden om att föräldrarna var fattiga på sin ålders höst 1840, då bodde de i ett gatuhus på Skårby nr 14. Carl Gustaf och Wilhelmina genom testamente såg till att syskon eller syskonbarn inte fick ärva deras förmögenhet. Fanns det motsättningar mellan syskonen eller var det bara så att de tyckte att det fanns andra personer än släktingar som behövde arvet bättre? Det verkar som om Ebbedal var ett trivsamt och naturskönt ställe vid Svarteån i skogskanten söder om Krageholm. På Ebbedal fanns för övrigt också under en period i början av 1900-talet ett vattendrivet sågverk eller sågkvarn. Ebbedal fanns kvar som arbetarbostäder för Krageholms statare och anställda fram till omkring 1940. Husen är nu sedan länge rivna, men på platsen kan man fortfarande skönja tendens till den gamla trädgården samt resterna av en kallmurad brunn. Du som vet mer om Ebbedal får gärna höra av dig.
Oretorp 2014, Göran Olsson
Källor:
http://rex.kb.dk billeder Rawert
http://historiskakartor.lantmateriet.se 12-SÖT-3 1707,12-SÖT-4 1764, Häradsek.
kartan 1915.
Sövestads By och dess Gamla Fogdesläkt - Tuve Skånberg 1990.
Katekisationsängd 1741 Sövestad.
Kyrböcker; Sövestad, Skårby, Sjörup och Reslöv. Husförhörslängder, födelseböcker död- och begravningsböcker.
Herrestads 1816,1899, och Onsjösl867-68, häradsrätt bouppteckningar.